Läkning. | Healing.

Hej, hur har ni det så här inför jul? Stressigt förmodar jag! Det tror jag de flesta har med allt som skall fixas, få klart och förberedas. Här hos oss, inte alls. Vilket känns konstigt. Varför kanske du undrar? Dels har jag en liten familj där allt löper på, allt är mer eller mindre förberett och vilket inte är så mycket då vi har bestämt oss för att skala ner allt denna jul- och nyårshelgen just för att jag opererats. Så bara lite pynt, en julgran och lite god mat. Och bara umgås med mina fina barn som kommer hit till oss. Och jo, ingen skidåkning för mig heller denna säsong så det sparar ju massa tid. Tråkigt, jo visst. Supertråkigt, men en säsong är ok! Det blir promenader i snön istället, för att få frisk luft, inte så långa och inte så länge. Förmodligen en och annan lunch för att möte upp maken och familjen som åker skidor.

Hello, how are things? I suppose stressful this close to Christmas! Which I think most people are with everything to be fixed, get ready and get prepared. Here with us, not at all. Which feels strange. Why maybe you wonder? Partly because I have a small family where everything runs good, partly because everything is more or less prepared and we have also decided to scale down everything this Christmas and New Year holidays because of my operation. So just some decoration, a Christmas tree and some good food. And just to spend time with my sweet children who will come here to us. And yes, no skiing for me either this season so it saves a lot of time. Sad, of course. And super boring, but one season is ok! There will be walks in the snow instead, getting fresh air, not so long. Probably occasional a lunch to meet up with my husband and family, who are skiing.

Min läkning går framåt, men långsamt. Nu har det gått knappt sex veckor sedan min operation och jag kan nu börja utöka mina promenader till 15+ minuter, ett par gånger om dagen samt fortsätta med att göra små core-övningar. Denna veckan kan jag också börja med att cykla också korta stunder och perfekt då att vi har en cykel hemma. Fortsätter att äta relativt starka värktabletter men hoppas kunna dra ner på dem snart, inte helt, inte än, men snart. Beräknad tid för att vara helt återställd är ungefär 6 månader. Jag läser och kollar upp hur och vad jag kan göra efter min operation. Bra kom-ihåg. Det är lång tid, men faktiskt värt det. Längtar orimligt mycket att kunna gå igen och bara njuta. Utan smärta, utan värk. Mitt mål är att kunna gå 5 km i maj. Sedan längre och längre och att kunna vandra i sommar. Ha en fin dag från ett soligt och snöigt Österrike! Ciao Catharina

My healing is going forward, but slowly. It has now been almost six weeks since my surgery and I can now start expanding my walks to 15+ minutes, a couple of times a day and continue to do small core exercises. This week I can also start by cycling as well shorter periods. Perfect that we have a stationary bike at home. Will continue to eat relatively strong pain killers but hope to be able to cut down soon, not totally, not yet, but soon. Estimated time to be fully restored is about 6 months. I read and look up in the brochure how and what I can do after my surgery. Need to be reminded since it takes time. But it is worth it. Longing unreasonably much to be able to walk again and just enjoy them. Without pain. My goal is to be able to walk 5 km in May. Then longer and longer and to go hiking in the summer. Yieahha. Have a nice day from a sunny and snowy Austria! Ciao Catharina

Så var jag opererad igen... | Another surgery...

Hej, jomen ja nu är jag opererade i ryggen igen. Operationen gjordes för drygt två veckor sedan. Detta är samma typ av operation som jag gjorde 2019, mao för Central Spinal Stenos. Denna gången var det på kotan L3, förra gången opererades jag på L4 och L5, mao de två sista kotorna på ryggraden. Så en kota upp i ländryggen. Förra gången gjorde jag en större operation; dekompression och fusion (steloperation). Denna gången gjorde jag “bara” dekompression.

Jag kom in tidigt på morgonen den 15 november och åkte hem vid lunch dagen därpå. Operation tog två timmar med full narkos. Allt gick bra och jag var uppe och gick på toaletten redan på tidig eftermiddag. Det viktigaste efter narkosen är att kunna kissa igen. Och de kommer med jämna mellanrum och gör ultraljud för att se om urinblåsan är tömt. Varför? Jo, för att om urinblåsan inte töms kan de lätt bli infektion och ju längre den är fylld desto svårare kan det vara att komma igång med kisseriet. Så det är ju bra att de kollar detta.

Hello, well, yes, I have had another back surgery. The operation was done just over two weeks ago. This is the same type of surgery I did in 2019, mao for Central Spinal Stenos. This time it was on vertebra L3, last time I had surgery on L4 and L5, ie the last two vertebrae on the spine. Then a vertebra up in the lumbar spine. Last time I had major surgery; decompression and fusion (rigid surgery). This time I did "only" decompression.

I came in early in the morning on November 15th and went home at lunchtime the next day. Operation took two hours with full anesthesia. Everything went well and I was up and going to the toilet already in the early afternoon. The most important thing after the anesthesia is to be able to urinate again. And they come periodically and do an ultrasound to see if the bladder is empty. Why? Because if the bladder is not emptied, it can easily become infected and the longer it is full, the more difficult it can be to start urinating. So it's good that they check this.

Man har ju 5 ryggkotor i ländryggen, från 1-5. Nu har jag opererat de nedersta tre och förhoppningsvis räcker det, men det är inte helt säkert. Tyvärr. Kanske behöver jag stelopererad även L2??!! Varför? Jo, även L2 ser svajig ut men förhoppningsvis kan den “rätta” till sig nu när L3 är opererad. Så jag håller tummarna.

Varför opererades jag igen och vad är Central Spinal Stenos? Jo, för jag har de senaste åren kunnat gå kortare och kortare sträckor utan att få enorm värk. Vi pratar om ca 1 km, totalt. Om jag har kämpat på så har jag kunnat gå längre, det går då långsammare och långsammare att gå och med följd att jag får jätteont efteråt och behöver äta värktabletter. Operationen utförs för att vidga ryggradkanalen och återskapa det utrymme nerverna behöver för att kunna återta sin funktion.

Spinal Stenos är kort och gott trängsel i ryggkanalen. Vill du se mer om min förra operation kolla här Central Spinal Stenos

You have 5 vertebrae in the lumbar spine, from 1-5. Now I have operated on the bottom three and hopefully it will be enough, but it is not completely certain. Unfortunately. Maybe I need another surgery also L2??!! Why? Well, even L2 looks weak, but hopefully it can "fix" itself now that L3 is operated on. So I'm keeping my fingers crossed.

Why did I have surgery again and what is Central Spinal Stenosis? Well, because in recent years I have been able to walk shorter and shorter distances without getting huge pain. We are talking about 1 km, in total. If I have struggled, I have been able to walk further, but then slower and slower, and as a result I get excruciating pain afterwards and need to take painkillers. The operation is performed to widen the spinal canal and recreate the space the nerves need to regain their function.

Spinal Stenosis is short and sweet congestion in the spinal canal. If you want to see more about my last operation, check here Central Spinal Stenos

Så hur går det för mig drygt två veckor efter operationen? Jodå, det går långsamt framåt. Det gör ont och jag blir supertrött, både i kroppen och i hjärnan. Började göra lite mer förra veckan då allt kändes ok men oj det straffade sig och jag har behövt att dra ner på aktiviteter, radikalt. Mao allt där jag är på benen mer än 1 timma i sträck är INTE bra. Så det blir begränsat med aktiviteter men å andra sidan helt ok. Jag har dragit ner på smärtstillande men äter fortfarande en rejäl dos. Operationen är ju ingen titthålsoperation utan man har ju varit inne och sågat, karvat och bråkat med både själva ryggkotan och med muskler och nerver. Så inte konstigt att det tar tid att läka. De första fyra veckorna skall man ta det riktigt lugnt, sedan kan man börja bygga på med mer aktiviteter, långsamt långsamt. Totalt rehabiliteringstid räknar man till sex (6) månader. Så japp, ett tag tills jag kan vara upp och skutta som vanligt, mao i mitten på maj 2023.

Vi ses! Ha en fin helg! Ciao Catharina

So how am I doing two weeks after surgery? The progress is slow, really slow. It hurts and I get super tired, both in my body and in my brain. I started to do a little more last week when everything felt ok but I got “punished” for that and I have had to cut back on activities, radically. Basically anything where I'm on my feet for more than 1 hour straight is NOT good. So it limits the activities but on the other hand it’s completely ok. I've cut back on the painkillers but still take a hefty dose. The operation is not a peephole operation, on the contrary, they have been inside sawing, carving and messing with both the vertebra itself and with muscles and nerves. So no wonder it takes time to heal. The first four weeks you should take it really easy, then you can start to build on with more activities, slowly slowly. Total rehabilitation time is calculated at six (6) months. So yeah, a while until I can be up and running as usual, i.e. mid May 2023.

See you! Have a nice weekend! Ciao Catharina

Magnetröntgen och rehab. | MRI and rehab.

Me enjoying tennis. Flachau, Austria July 2020.

Hej, måndag igen och snart är mars på väg mot sitt slut. Här snöar det i massor och har gjort sedan förra veckan. Tyvärr dålig sikt ett par dagar så vi har tagit det lugnt hemma. Men solen kommer så från imorgon kör vi järnet tills backarna stänger i påsk. Lite tidigare än vanligt men helt ok för att denna märkliga säsong. Snön kommer förmodligen att vara kvar ett bra tag till så vi får nog vänta på våren lite tid. Men vårljuset är här och på söndag ställs klockorna om så då blir kvällarna ännu lite ljusare. Skönt!

Jag fick resultatet av min magnetsröntgen som jag gjorde för två veckor sedan. Så den långa versionen:

Disken ovanför där jag är opererad är också skadad, därav känningar i ryggen (typ knivhugg). Kan ev bli aktuellt med en operation till, pust, beroende på om den slits mer. Jag får hugg då och då när jag böjer mig och nu vet jag vad det är. Dessutom har jag fortfarande konstant ont i ischiasnerven och det beror på att mitt stelopererad område tyvärr inte får den support som den borde från höften, då jag har artros i höften. Så istället för att de jobbar tillsammans, jobbar mina mot varandra.

Så både goda och dåliga nyheter. De dåliga nyheterna är att jag skall undvika fallskärmshoppning typ, samt burpees och alla typer av hopp. Det är ok, hehe! Jag skall även minska ner på långa promenader, vilket är trist. Jag har ju märkt att jag börjar få spinal stenos känningar efter ca 12.000 steg. Förra sommaren var jag uppe i ca 18.000 steg, så en klar minskning. De goda nyheterna är att jag kan träna upp min core, höft och ben så att jag får bra stöd, och kan därigenom hålla igång. Dessutom skall tydligen cykling vara riktigt bra. 3 ggr i veckan med högt tempo/belastning. Meeen gymmet är ju inte öppet (fortfarande lockdown) och det är vinter. Så kanske köper en motionscykel hemma. Funderar och kollar runt på alterantiv. Det lär dröja över två månader innan vi kan cykla igen så lite lång tid utan att jag kan röra mig. Tydligen visar forskningen att om jag cyklar enligt ovanstående så kan ryggen förbättras och jag kan gå längre sträckor. Jag vill ju vandra i sommar samt kunna spela tennis. Fortfarande finns drömmen om löpning där men vi får se. Så en cykel vore nog en bra investering för min hälsa. Men under tiden är jag igång med rehabiliteringsövningar 3 gånger i veckan, igen. Heja! Heja! Vi ses! Ciao Catharina

Hi, Monday again and soon March is coming to an end. It is snowing a lot here and has been since last week. Unfortunately poor visibility for a couple of days so we have taken it easy at home. But it will be sunny tomorrow and onwards so we’ll ski until the slopes close at Easter. A little earlier than usual but perfectly ok for this strange season. The snow will probably stay for a while longer so we will probably have to wait for spring for a while. But the spring light is here and on Sunday the clocks are set back to Summer time so the evenings will be even brighter. Nice!

I got the result of my magnetic resonance imaging that I did two weeks ago. So the long version:

The disc above where I am operated on is also damaged, hence sensations in the back (such as stabbing). May possibly be relevant with another operation, cross fingers not, depending on whether it wears out more. So then pain that I have been feeling, has its explanation. In addition, I still have constant pain in the sciatic nerve and this is because my stiffened area unfortunately does not get the support it should from the hip, as I have osteoarthritis in the hip. So instead of working together, mine body parts work against each other.

So both good and bad news. The bad ones are that I should avoid skydiving type, as well as burpees and all types of jumps. It's ok, hehe! I will also reduce my long walks, which is sad. I have noticed that I start to feel spinal stenos pain after ca 12.000 steps. Last summer I was up in about 18,000 steps, so it’s decreasing. The good news are that I can train my core, hip and legs so that I get good support, for the above, and keep on moving. In addition, apparently cycling should be really good. 3 times a week with a high pace / load. But the gym is not open here due to the lockdown and it is winter. So maybe we buy an exercise bike at home. It will probably take over two months before we can cycle again, and it’s a bit too long to wait. Apparently the research shows that if I cycle according to the above, my back can be improved and I can walk longer distances. I want to hike this summer and be able to play tennis. The dream of running is still there, but we'll see. So the cycling would be a good investment for my health. In the meantime I am started doing the rehabilitation exercises 3 times a week, again. Here we go! See you! Ciao Catharina

Omstart & Motivation. | Restart & motivation.

Marbachquelle, Flachau, Austria. November 2020

Hej! Måndag igen, håhåjaja. Dagens bilder är från vår långpromenad i lördags i ett snöparadis. Vackert eller hur? Men det kommer att smälta och bli mildare, men med mycket sol. Härligt! Fast nu börjar vi längta efter vintern med snö, kallt väder och gnistrande sol. Och skidåkning, både nerför och på tvärsen.

Pratade med en väninna som uttryckte sig att en (?) av nackdelarna med att bli äldre är att man kanske inte kan fortsätta med sin favorit sport / aktivitet just pga ålder. Kan ju bero på minskad rörlighet, styrka, skada etc etc Och visst är det så men å andra sidan tänker jag att det är en fråga om inställning. Att oavsett vad livet har att erbjuda finns det nästan alltid möjlighet att man gör något annat. Att pröva något nytt som passar där man är i livet. Att lära sig något nytt. Eller att ta upp något som man gjort tidigare. Att man kan göra en omstart. Så länge du har aktivitet som en bas i livet.

Hello! Monday, again! The pics in this posting are from our walk last Saturday. A beautiful day in a snowy landscape. Beautiful, right? But it will melt and be warmer, but with a lot of sun. Love it! We start longing for the winter with snow, cold weather and sun. And skiing of course.

Talked to one of my friends the other day and that she saw as one (of many) negative things with getting older are that you can continue with the sport / activities that you like due to age. And sure, I think that is almost given but it doesn't need to be too negative despite this fact. I believe that life gives you opportunities/obstacles that you need to cope with and that in most cases you can do something else. Equal fun. And to start doing something new later in life can give you a lot of confidence. To learn something new. Or do something that you did a long time ago. To do a restart. As long as you have an active life as a base in life.

Marbachquelle, Flachau, Austria. November 2020

Omstart… Ja, faktiskt har jag gjort flera omstarter i livet. Jag fick ju möjlighet att komma ner till alperna och lärde mig, relativt sent, att börja åka utför. När jag inte längre kunde springa pga min Central Spinal Stenos samt artros i höft, då började jag gå. Sedan gick inte det heller, då hittade jag cykling. Därefter opererades jag och kom tillbaka efter en lång rehabilitering från operation. Då blev det mest crosstrainer på gymmet. Helt perfekt! Därefter cyklade jag omkull och cyklade lite mindre men kunde börja gå igen samt så smått att springa. Och nu i sommar började jag ju spela tennis. Always Learning!

Ett av mina mål för hösten var just att bli mer rörlig och få bättre balans och började yoga. Fick in ett fint flow och gjorde iordning ett av rummen i huset till en mysig yogastudio. Gjorde 22 dagar av ett 30 dagars program men så smög sig smärtan på. Samma som jag hade i flera år innan jag fick min diagnos Central Spinal Stenos. Tänkte efter vad jag gjort och pratade med en av mina bästa kompisar som är både sjukgymnast och yogalärare, och hon bekräftade min teori. Att det var yogan. Att jag drog och böjde mig just där skruvarna sitter i ländryggen och att nerverna i ryggkotan började protestera, igen. Ordentligt! Så jag slutade illa kvickt. Men äter värktabletter…

Restart… I have done quite a few in my life. I got the opportunity to learn how to ski downhill here in the Alps, late in life. When I couldn't run any more because of my Central Spinal Stenos and arthritis in my hip, I started to walk. Then I started with cycling when I couldn't walk. After my operation it took a long time with rehab then the crosstrainer at the gym. Perfect!! Then I had an accident with my bike and started to walk again. Now I can walk, run and started to play tennis (even later in life). Always Learning!

One of my goals for the autumn was to be more stretchy and have better balance. So I started with yoga. I really got into it and did 22 days of a 30 days class in my cozy home yoga studio. But all of a sudden I started to feel pain again. The same feeling as I had for years with my Central Spinal Stenos. I analyzed why, called one of my best friends who is both a physiotherapist as well as a yoga teacher and she confirmed my conclusion. It was the yoga. The screws in my lower back and the nervs in my spine started to protest, heavily. So I stoped! But still need to eat pain killers…

Marbachquelle, Flachau, Austria. November 2020

Min omstart består av att jag 1) skall hitta annan träning för rörelse och balans 2) börja mitt rehabprogram för core igen 3) dra ner lite på långa promenader (över 1 mil) till att börja med för att se hur min kropp reagerar 4) ändra mitt mål om att springa 5 km på drygt 30 minuter innan nyår till 5 km utan någon tid. Allt utomhus samt hemma nu när gymmet är stängt. Detta kommer att fungera! Det blir bra!

My restart will consist of 1) I need to find another type of training to get more stretchy and get better balance 2) restart my core program from my rehab 3) take walks but not over 10 k and take it from there 4) change my goal running 5 k in approx 30 minuter to just run 5 k before New Year. Everything outdoor or at home since the gym is closed. This will work! Great!

Marbachquelle, Flachau, Austria. November 2020

Motivation? Jag tänker att det är en kombination av att faktiskt vara motiverad att just genomföra dagens planerade träning men också att det är viljan av att göra det. Ibland är varken orken eller motivation där men då krävs viljan. Läste någonstans att det svåraste är t.ex. just att komma ut genom dörren men har man väl kommit ut så kommer motivationen krypande. Men ibland gör den inte det, trots att man har bytt om, kommit iväg och då är det bara att genomföra passet. Lite snällare och lite lugnare… eller inte. Du blir stolt över dig själv. Och visst har ditt mål betydelse. Så sätt upp ett mål idag. För dig! Inte för någon annan.

Har du några andra tankar kring motivation? Visst har du det! Dela gärna med dig! Och ja, det gäller ju inte bara sport/träning utan livet i stort.

Motivation? I do think about it as a combination of actually being motivated to do today training but also to have the wish to do it. However, sometimes neither the motivation nor the energy is there but then you need to count on the willpower. Read somewhere that the hardest thing was to walk outside the door…i.e. have you come that far there are no more obstacles. But sometimes it doesn't matter… The energy is not there. But then Just do it and be a little bit nicer and take it a bit easier… or not. You will be proud! You did it! And of course the goal is important! Do you have a goal? If not, set one up. For you. Not for anyone else.

Do you have any other thoughts about motivation? Of course you have. Share! And yes, this is not just for sport/fitness but life in itself.

Just idag tar jag det lugnt hemma för att se om det hjälper mot värken. Men resten av veckan blir det till att vistas ute och vandra både här utanför vår dörr samt hitta några nya platser. Fantastiskt med vackert väder i över en vecka. Vi har ju kalla nätter med oerhört vackra dagar med mycket sol och klar luft. Meeen som sagt, vi önskar ju lite kallare väder och snö... Vi håller tummarna för att snön kommer… Vi ses! Ciao Catharina

Today I‘m not doing anything, other than fixing at home. No walk. Will se if I can skip the pain killers tonight. But the rest of the week we will be outdoor and enjoy the beautiful weather. We have cold nights and beautiful sunny days. Buuuut, we do start to long for the winter… Keep fingers crossed… See you! Ciao Catharina

Börja springa och en spellista. | Start running and a playlist.

Hej, detta inlägg började jag på i lördags em men vi fick då info om att vi kunde vara smittade av Covid så vi beslöt oss för att dela en flaska vin och bara sitta och prata. Mer om vår status i veckan som kommer. Nu tillbaka till det som skulle bli lördagens inlägg.

Mörkret börjar sänka sig över byn. En mysig tid på dagen tycker jag. Jag och maken har alltid (nästan i alla fall) lugna kvällar. Bara vi två med en god middag med tända ljus, ibland med en brasa, och därefter tv. Låter det tråkigt? Det är det faktiskt inte. Vi har ju aktiva dagar så lugna kvällar trivs vi båda med.

Nu är jag igång med att springa, igen. Jag har alltid tyckt om att springa så otroligt glad att jag kan göra det igen, efter min Central Spinal Stenos, och problem kring detta sedan åtta år tillbaka. Jag har börjat springa i flera omgångar i mitt liv och lika fascinerad varje gång över hur tungt det är att börja springa. Benen känns som stockar. Andhämtningen är så tung. Och tillsammans är det tungt att börja. Visst är det olika för olika personer men jag tycker att det tar tid att komma igång med löpningen och känna att det är kul och att man liksom flyger fram. Men det kommer! Jag vet att det kommer! Och att dagsformen har betydelse.

Hello, this posting was meant to be published on Saturday afternoon but we then got the information that we have been close to a person that has Covid. So we decided to share a bottle of wine and talked. More about all this later in the week. Now back to the fun posting about running.

It‘s starting to get darker and darker in the afternoon, but I like it!! Husband and I are most evenings at home. The two of us with a nice dinner and candles, sometimes an open fire, then we watch TV. Sounds dull? No, not for us. We do what we want to do in the day so we like quiet evenings, both of us.

I have now started running, again. I have always like running to happy to be back after my issues with Central Spinal Stenos, and all issues the last 8 years. I have started to run three or four times in my life and always fascinated about the fact how hard it is to start. Not to start itself, but how the legs feel like timber and the breath is non exciting. At it takes time, at least for me, to find that happiness that I know I will feel whilst running. At the moment I‘m more happy when it‘s over. Not to mention your daily form.

Hur börjar man då?

Egentligen inga konstigheter. Börja långsamt. Ta korta distanser till att börja med, max 30 minuter. Gå och spring om vartannat. Gå mer och spring kortare sträckor. Öka den tid som du springer. Ha riktiga skor för att undvika skador. Försök att springa minst ett par gånger i veckan men överdriv inte, både vad gäller distans OCH antal gånger per vecka. Värm upp och stretcha efteråt. Lättare med en träningskompis? Bjud in och planera när och hur ofta ni skall ses. Njut!! Tja, det gör man mer efteråt än under tiden, åtminstone i början.

How to start?

Not so complicated. Start slow. Make short distances to start with, max 30 minutes. Walk and run. In the beginning more walking than running. Then the other way around, i.e. more running than walking. Use proper shoes to avoid injuries. Try to run a couple of times a week but don‘t overdo it. Warm up and do some stretching exercises. Easier with a running buddy? Invite one and start planning your weekly runs. Enjoy!! Well, in the beginning more afterwards than during the run, but it will change.

Utomhus eller löpband?

Jag har gjort olika “starter” genom åren. Alla andra gånger utomhus men denna gången har det blivit löpband. Absolut tråkigare sättet att börja springa men fördelen är att man konstanthåller sin fart och kan lätt se vilken utveckling man har. Jag har ju sedan i somras också varit på gymmet regelbundet och då “kollat” att jag kan springa, mao sprungit kortare sträckor och sedan väntat ett par dagar för att se om smärta kommer, eller inte. Jag har tagit det mycket långsamt denna gång vilket jag tror har varit klokt. En annan fördel med löpband är också att man kan få sin löpträning oavsett väder, speciellt om det är mörkt, halt och regnigt ute. Så absolut ett bra komplement. Men som huvudregel för mig gäller löpning utomhus!! För mig har alltid mer än halva nöjet med att springa är att just komma ut, och ut i naturen.

Outdoor or Treadmill?

I have made several “starts” over the year. All other times outdoor but this time on the treadmill. It‘s boring but efficient. It forces you to keep the speed and you can see how far you are running. And being on the gym it has been easy for me. Also to check if it‘s ok without pain. Another positive thing with the treadmill is that you can always run no matter the weather; cold, rainy, slippery. So good alternative for those days. Half of the joy for me is to be outdoor. So running outdoor is my number one choice.

Sommar eller vinter?

Jag har alltid älskat att springa ute året runt. Sommar som vinter, höst som vår. I skogen allra bäst och mest, men tidigare också i nya städer på morgonen innan alla möten sätter igång. Ett fint sätt att se en ny eller nygammal stad. De olika årstiderna har olika charm men också olika förutsättningar. Sommaren med hetta, hösten med hala löv och regn och vintern kyla och snö. Man behöver bättre kläder för vinter och regn än för sommaren. Men pröva… Det skall jag göra i år. Så glad för det!! Minns massa löpturer genom åren som jag skall dela med mig av men för vinterturer minns jag särskilt en gång när jag och tjejerna bodde på Gärdet i Stockholm. Det var snöstorm ute och jag sprang runt Djurgården, i snöfall med snödrivor, stora snödrivor och helt ensam. Inte ens hundägarna var ute. Helt fantastiskt!!

Summer or winter?

I have always loved running year around. In forest, but also in new cities. In the morning before all the meetings starts, in my previous life. A nice way to meet and greet a new or old city. Different seasons has its own charm or issues. Summer with the heat, autumn with slippery leaf and rain or snow. Different equipment. I will. So happy for that!! Do remember a lot of runs over the years that I will share. A winter run in full snow at Djurgarden in Stockholm. So much snow, snowdrifts and totally alone. Even the dog owner stayed at home. It was fantastic!!

Stora bröst?

Jo, men visst har storleken på brösten betydelse! Jag har större bröst och har köpt speciella träningsbh just för löpning. Jag lovar, det gör skillnad. Stor skillnad. Springer aldrig med mina andra träningsbh:ar. Så obekvämt.

Big boogies?

Yes, sizes matters! I do have large, not that large, but large enough but do have special bh for running. And it so much better. It‘s worth the investment. It‘s so uncomfortable to use an ordinary one.

Ensam eller i sällskap?

Jag springer ensam. Jag har nog aldrig sprungit tillsammans med någon. Det blir min fart, min sträcka, min tid. Som sällskap och motivator har jag oftast musik i lurarna. Jag är försiktigt mörka kvällar och springer sällan då. Men om jag skulle göra det så är jag försiktigt och har inte musik i lurarna och har en nyckel i handen (för att kunna attackera, hehe)… Men när det är ljust ja då blir det musik som hjälper mig att hålla tempot och motivationen uppe. Och det har stor betydelse för att orka med men det måste vara rätt låtar och rätt tempo (har för mig att jag läst en forskningsstudie om det). För min omstart har jag skapat en spellista på Spotify med både nya och gamla godingar med rätt tempo. Kolla gärna in den!!

Alone or with a friend?

I‘m running alone. Always. My speed, my round and when I want. As company or motivator I have music. I never run in the dark. But it I do, then I have no music in my ear and a key in my hand (to be prepare to attack, hehe)… But normally I have music as my company. Helps me to keep the tempo and motivation up. And it is important (I think I read a research study about it) to have the right songs and right tempo. Did a new one on Spotify with new and old songs in the right tempo. Check it out!

We and our partners use cookies to personalize your experience, to show you ads based on your interests, and for measurement and analytics purposes. By using our website and our services, you agree to our use of cookies as described in our Cookie Policy.

Så, blev du inspirerad av att börja springa? Det hoppas jag! Om inte, promenera. Lika bra, om inte bättre. Vi hörs av imorgon! Ciao Catharina

Got inspired? I hope so. If not, keep on walking. As good as running, if not better. See you tomorrow. Ciao Catharina